I våra egna undersökningar så tar vi fram Sveriges bästa försvarsadvokater som har specialiserat sig på brottmål.
Vi har tagit hänsyn till bland annat:
Omdöme från advokaterna
Tillit man har för sin advokat
Tillgängligheten försvarsadvokaten har
Kunskap inom sitt område
Vilka misstänkta själva skulle välja som försvarsadvokat
Vilka är då årets brottmålsadvokater enligt de framröstade av Konsumentenheten?
1 – Erik Eckersund
2 – Slobodan Jovicic
3 – Sargon de Basso
4 – Martin Larsson
5 – Peter Dahlqvist
Advokater arbetar inom många olika områden, men uppdraget är gemensamt: att lojalt och med integritet tillvarata och skydda klientens intressen. Endast den som har blivit antagen av Advokatsamfundet får kalla sig advokat. Titeln är en kvalitetsstämpel.
Läs mer på Advokatsamfundets webbplats
Försvarsadvokat – så fungerar det?
Advokaten försvarar den som är misstänk för brott och man har alltid rätt att själv välja vilken försvarsadvokat som helst. Försvararens uppgift är att tillvarata den misstänktes rätt och korrekt stå upp för och bevaka den misstänktes rättigheter gentemot polis, åklagare och domstol. Det är viktigt att ha en försvarare med goda kunskaper samt förståelse för att den som är till exempel häktad eller åtalad befinner sig i ett utsatt läge. Med offentlig försvarare menas att advokaten betalas av allmänna medel och man har enligt lag rätt att få en offentlig försvarare utsedd i flera situationer. Detta gäller om man är anhållen eller häktad och samtidigt begär att få en försvarare eller om man misstänks för allvarligare brott, om det behövs för utredningen och i en del ytterligare situationer. Oavsett brottsmisstanke och oavsett vilket straff man riskerar har man alltid rätt att han en försvarare vid sin sida. Försvarare utses av den misstänkte. När försvararen förordnas av domstol är denne offentlig försvarare. I andra fall kan advokaten vara privat försvarare.
Så hanteras ett brottmål i domstol
Ett brottmål börjar ofta hos tingsrätten genom att domstolen utser en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde när ett brott har begåtts. Det kallas även för att domstolen förordnar offentliga biträden.
Förundersökning
När ett brott har begåtts är det polisen som först utreder vad som har hänt. Det kan ske genom till exempel förhör, undersökning av brottsplats och en teknisk utredning. Detta kallas för förundersökning och den leds antingen av polis eller åklagare. Polis eller åklagare kan besluta att förundersökningen ska läggas ner. Det sker till exempel om det inte finns tillräckliga bevis för åklagaren att väcka åtal.
Vad domstolen gör
Tingsrätten kan utse en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde tidigt under förundersökningen. Då startas ett mål hos domstolen och det målet ligger öppet tills det har avgjorts genom en dom eller till dess att förundersökningen har lagts ner.
Tidslinje
1. Tingsrätten utser en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde
Det är vanligtvis polis eller åklagare som skickar in en framställan om att tingsrätten ska utse en försvarare åt en misstänkt eller ett målsägandebiträde åt den som har blivit utsatt för brott. Det kan vara tidigt i en brottsutredning men ibland dröjer det tills utredningen är klar och åklagaren ska väcka åtal.
2. Förundersökningen pågår
Så länge polisens och åklagarens förundersökning pågår gäller förordnanden för offentlig försvarare och målsägandebiträde.
3. Åklagaren väcker åtal
Åklagaren skickar in en stämningsansökan med åtalet. Om det inte har utsetts någon offentlig försvarare eller målsägandebiträde tidigare så är det först nu målet kommer till tingsrätten.
4. Tingsrätten kan begära in yttranden
Om den tilltalade riskerar att dömas till fängelsestraff brukar tingsrätten begära in ett yttrande eller utredning från Kriminalvården. Även andra omständigheter kan göra att tingsrätten vill ha yttrandet.
5. Tingsrätten håller huvudförhandling
För bötesbrott som kan avgöras på handlingarna håller tingsrätten ingen huvudförhandling. Då går en domare igenom de handlingar som lämnats in och dömer utifrån det.
6. Domen meddelas
När domen är klar skickas den till den tilltalade, målsägande, åklagare och andra myndigheter som kan behöva den. Det kan till exempel vara Kronofogden, om den tilltalade ska betala skadestånd, eller Transportstyrelsen om det gäller ett trafikbrott.
7. Domen vinner laga kraft om den inte överklagas
Åklagaren och den tilltalade har tre veckor på sig att överklaga domen. Även en målsägande kan överklaga, vanligtvis den del som gäller skadestånd. Om någon överklagar går målet vidare till hovrätten.
Om ingen överklagar vinner domen laga kraft. Det betyder att den gäller från detta datum och inte kan ändras.